Massorna skrålade av lycka när jag korsade målsnöret!
Jag skrev autografer på löpande band!
Jag nekade tv4 en intervju!
Nåja.... Riktigt så var det väl kanske inte då...
MEN! jag gjorde ett bra lopp och satte nytt personligt rekord!
När jag tittar på förra årets resultat så kommer jag att hamna i mitten ungefär.
Men det är av underordnad betydelse, jag klarade av det och jag sprang riktigt bra!
I början av loppet var det väldigt mycket människor som skulle iväg samtidigt och det bildades lite flaskhals. Denna klarade jag av ganska bra och det flöt på fint redan från början.
Pulsen gick upp ganska högt nästan på en gång. I första backen efter ca 500 meter hade jag redan en puls på 175.
Vid två kilometer hade jag tiden 10,36 och det var jag nöjd med såklart.
Efter femkilometersskylten kände jag mig väldigt pigg och sprang ikapp de som sprungit om mig tidigare. När jag sprungit sju kilometer gick det också väldigt bra och jag hade en tid på ca 36 minuter.
När vi sprang förbi hamnen hade jag fortfarande mycket krafter kvar och sprang ifrån den tjej som så envetet sprungit vid min sida.
Efter hamnen kom jag ikapp ett par killar som såg betydligt mer tränade ut än mig. Jag låg bakom ett tag och lyssnade lite vad de pratade om. Rätt vad det var säger den ene:
- Nu blir det tungt, nu kommer backen!
Trots detta något tunga besked så kände jag mig pigg och jag fortsatte springa i samma tempo. Nu kommer backen och jag känner att jag ska försöka jobba mig uppför backen utan alltför mycket tidstapp.
Killarna kroknade faktiskt och detta stärkte mig oerhört!
När det väl blir slätt igen så känner jag naturligtvis att backen tagit ut sin rätt, men jag lyckas ändå att inte krokna alltför mycket och killarna är fortfarande bakom.
NU kommer nästa backe vid Viksäng!
Känns fortfarande bra halvvägs upp i backen, men när jag kommer uppför backen så har jag ont i sidan och hållet är ett faktum.
jag väljer att ignorera detta och försöker att hålla ett skapligt tempo, även om det säkert gå lite saktare nu.
Efter några hundra meter så börjar jag springa om människor som gått den lilla sträckan på fem kilometer. De har inte riktigt koll på läget så det gäller att kryssa förbi alla dessa "koner" försiktigt.
Nu hoppar det fram en tjej från ingenstans och börjar vråla:
KOM IGEN! HEJA HEJA!!
Detta stärkte mig en hel del, men nu hade jag ont i kroppen och jag uppbringade mina sista krafter till att ställa frågan:
- Hur långt är det kvar?
- Va? säger tjejen som uppenbarligen har knäck i lurarna.
- HUR LÅNGA ÄR DET KVAR?? skriker jag när jag sprungit förbi henne.
- Det är bara 500 meter!
Detta hade jag lite svårt att tro på, men efter en kort stund ser jag Statoil-macken som ligger precis vid lassarettet där vi startade!
Hon hade rätt! Jag offrar mig de sista hundra metrarna och gå i mål!
På det hela taget var det väldigt roligt!
Många var människorna som stod vid sidan av och hejade!
Sträcka: 10 km
Tid: 0:51:02
Snittpuls: 179
Maxpuls: 187
Kcal: 847
min/km: 5:06
Alla dessa värden är rekord.
Tiden är den bästa hittitls på milen
Snittpuls har jag aldrig haft så hög
Maxpulsen har nog inte varit så hög ens när jag sprang i 3,6km-rundan i Fliken
min/km är också rekord med 5-6 sekunder
Kort sagt: Jag är nöjd!
1 kommentar:
Bra jobbat! Imponerande att slippa per kilometer tiden med 6 sekunder.
Jag är ganska sugen på att springa något liknande lopp. Verkar dessvärre inte finnas något passande i närheten den närmsta tiden. Får väl tävla mot mig själv från pass till pass.
Nästa söndag planerar jag köra en mil i något högre intesitet än lågpulsträningen jag brukar köra. Om jag lyckas lägga upp de bra och orkar hela vägen kanske jag kan nå ner mot 5:20-5:30 per kilometer beroende på väder.
Skicka en kommentar