Köpte upp mig på en burk Komplex (Paraflex? Komplex?) på grund av den onda axeln och nacken. Knaprade i mig en liten tablett och begav mig ut för att springa den fina skogsvägsrundan. Efter 2 km känner jag att jag börjar bli lite dålig i magen. Efter 4 km är det ännu lite sämre. Efter 7 km är det total kris och jag finner ingen annan råd än att springa in i skogen och göra nummer 2. Risken hade annars varit överhängande att det hade gått som för killen på bilen.

Norbergs marathon

Helgens Stockholms marathon avnjöts från soffan. En helt underbar känsla att se när deltagarna kravlade sig uppför Västerbron med regnet piskandes vertikalt i det kalla vädret!
För att kompensera detta betende bestämde jag mig för att springa en egen mara på hemmaplan.
Jag skrev en lapp till älsklingen, krängde på mig vattensäcken och stack ut!
Första milen gick väldigt bra och jag kände mig riktigt stark. Efter 13 km kom backarna i Ängelsberg som jag hade i gott minne när jag sprang där sist 2008. Den här gången var de inte lika tuffa och jag hasade mig upp för dessa utan större problem och med god fart. Efter dessa backar var det ganska flackt. Små upp- och nedförsbackar men inget märkvärdigt. jag höll en väldigt god fart på ca 5:30/km. När tre mil passerats hade jag lagom kommit till gamla Norbergsvägen. En asfalterad skogsväg med några ganska krävande backar vilket tog ut sin rätt. Jag föll tillbaka och sprang den sista milen i 6-minuterstempo och slutade de 42200 metrarna på 3:57. En tid som jag faktiskt är ganska nöjd med! Vädret var optimalt men sträckningen är tuff med hemska backar den sista milen. Kanske kanske kan en mara i Stockholm avverkas runt 3:40 i nu läget? Med ännu lite mer träning så kanske den klaras på 3:30 till nästa år? Målet är helt klart att klara maran på 3:30!