S:t Eriksloppet

Hmm... undrar om jag skulle klara en halvmara?
Tydligen så kan man efteranmäla sig till s:t Eriksloppet.
Det längsta jag sprungit är 13,52 km.
Kommer jag att klara det?
Ska jag...?

Lagen om allting´s jävlighet

Dagen efter blodomloppet kändes det bra.
Jag var nöjd med tiden och allt var frid och fröjd.
Idag när jag söker på hemsidan efter den officiella tiden så finns jag inte med??
Jag skickar omedelbart ett mail till de ansvariga, men jag har ännu inte fått något svar.

Nu på eftermiddagen ringer snickaren som ska sätta in köket, och säger att den snordyra bänkskivan är sprucken.
Det blir till att beställa en ny och hoppas (och be till Gud) att jag slipper betala 20k för denna.

Nu är det gjort!

Massorna skrålade av lycka när jag korsade målsnöret!

Jag skrev autografer på löpande band!

Jag nekade tv4 en intervju!

Nåja.... Riktigt så var det väl kanske inte då...

MEN! jag gjorde ett bra lopp och satte nytt personligt rekord!

När jag tittar på förra årets resultat så kommer jag att hamna i mitten ungefär.

Men det är av underordnad betydelse, jag klarade av det och jag sprang riktigt bra!

I början av loppet var det väldigt mycket människor som skulle iväg samtidigt och det bildades lite flaskhals. Denna klarade jag av ganska bra och det flöt på fint redan från början.

Pulsen gick upp ganska högt nästan på en gång. I första backen efter ca 500 meter hade jag redan en puls på 175.

Vid två kilometer hade jag tiden 10,36 och det var jag nöjd med såklart.

Efter femkilometersskylten kände jag mig väldigt pigg och sprang ikapp de som sprungit om mig tidigare. När jag sprungit sju kilometer gick det också väldigt bra och jag hade en tid på ca 36 minuter.

När vi sprang förbi hamnen hade jag fortfarande mycket krafter kvar och sprang ifrån den tjej som så envetet sprungit vid min sida.

Efter hamnen kom jag ikapp ett par killar som såg betydligt mer tränade ut än mig. Jag låg bakom ett tag och lyssnade lite vad de pratade om. Rätt vad det var säger den ene:

- Nu blir det tungt, nu kommer backen!

Trots detta något tunga besked så kände jag mig pigg och jag fortsatte springa i samma tempo. Nu kommer backen och jag känner att jag ska försöka jobba mig uppför backen utan alltför mycket tidstapp.

Killarna kroknade faktiskt och detta stärkte mig oerhört!

När det väl blir slätt igen så känner jag naturligtvis att backen tagit ut sin rätt, men jag lyckas ändå att inte krokna alltför mycket och killarna är fortfarande bakom.

NU kommer nästa backe vid Viksäng!

Känns fortfarande bra halvvägs upp i backen, men när jag kommer uppför backen så har jag ont i sidan och hållet är ett faktum.

jag väljer att ignorera detta och försöker att hålla ett skapligt tempo, även om det säkert gå lite saktare nu.

Efter några hundra meter så börjar jag springa om människor som gått den lilla sträckan på fem kilometer. De har inte riktigt koll på läget så det gäller att kryssa förbi alla dessa "koner" försiktigt.

Nu hoppar det fram en tjej från ingenstans och börjar vråla:

KOM IGEN! HEJA HEJA!!

Detta stärkte mig en hel del, men nu hade jag ont i kroppen och jag uppbringade mina sista krafter till att ställa frågan:

- Hur långt är det kvar?

- Va? säger tjejen som uppenbarligen har knäck i lurarna.

- HUR LÅNGA ÄR DET KVAR?? skriker jag när jag sprungit förbi henne.

- Det är bara 500 meter!

Detta hade jag lite svårt att tro på, men efter en kort stund ser jag Statoil-macken som ligger precis vid lassarettet där vi startade!

Hon hade rätt! Jag offrar mig de sista hundra metrarna och gå i mål!

På det hela taget var det väldigt roligt!

Många var människorna som stod vid sidan av och hejade!

Sträcka: 10 km

Tid: 0:51:02

Snittpuls: 179

Maxpuls: 187

Kcal: 847

min/km: 5:06

Alla dessa värden är rekord.

Tiden är den bästa hittitls på milen

Snittpuls har jag aldrig haft så hög

Maxpulsen har nog inte varit så hög ens när jag sprang i 3,6km-rundan i Fliken

min/km är också rekord med 5-6 sekunder

Kort sagt: Jag är nöjd!

Känner mig som en fet hamster efter att ha slappat i soffan i fyra dagar.

Tanken är att vila mig i form till Blodomloppet imorrn.

Fasen, va skänt det ska bli att få springa!

I rest my case...

http://www.schulmangruppen.se/schulmania/

Första loppet!

På torsdag kväll kommer jag springa det första loppet någonsin!

Blodomloppet som de så snitsigt kallar det är ett samarbete med mellan blodcentralen och Ica.

Jag valde 10 km-spåret och det ska bli hur kul som helst!

Nu har jag inte sprungit sedan i lördags och jag kommer vila från löpningen ända fram till torsdag. Jag inbillar mig att jag kommer vara pigg och fräsch i benen om jag tar det lite lungt.

Målsättningen är naturligtvis vinst, men då måste jag nog förbättra tiden på milen med ca 20 minuter ;-)

Hundar i spåret!

Som jag skrev i förra inlägget sprang jag i Kungsör.

Detta var inte helt utan missöden.

Precis när jag var klar med uppvärmningen kommer det en tant med tre hundar, en liten och två lite större varav den ena var en Collie.

Jag fipplade lite med klockan och ställde mig i position så att säga. Trots detta så går människan ut precis före mig och kopplar dessutom lös hundarna!

Detta resulterar i att efter 20 meter så är jag ifatt dem och blir tvungen att springa sick.sack mellan skällande hundar.

Nåja, det gick ju väl den gången.

Eftersom jag sprang tre varv så kom jag ifatt henne på varv två.

Även denna gång var hundarna lösa och jag var väldigt nära att klippa Collien med benet. Hon sa nånting om att de inte var farliga och att de två stora hundarna inte brydde sig.

Jag blängde lite på henne och sprang vidare.

Nu till min fråga: Får man ha hundar lösa?

Är inte ett motionsspår till för motionärer?

Är det verkligen tillåtet med hundar där?

Jag gillar hundar, men jag gillar inte hundar med dumma ägare!

Eller förresten, jag gillar inte alla hundar.

Små skitpåsnöret-hundar har jag ganska svårt för.

Löpning i Kungsör

I helgen tog vi lite ledigt från husrenoveringar och andra "måsten" och åkte hem till mamma i Kungsör.
Även om jag tillbringade stor del av dagen till att rensa hängrännor och laga diskmaskinen så är det ändå avkopplande att komma bort.
Givetvis så passade jag även på att springa en liten runda elljusspåret på åsen.
Spåret är endast 2 km långt och underlaget är någon form av kolstybb. Det är ganska hårt men säkert lite skonsammare än asfalten.
Tiden blev väl inte så märkvärdig men det är många backar, både upp och ner. Tror inte det är rakt nångång! Snittpulsen blev väldigt hög och det var nog backarna som gjorde´t.

Sträcka: 6 km (tre varv)
Tid: 0:31:57
Snittpuls: 177
Maxpuls: 185
Kcal: 518
min/km: 5:20

Tyst löpning

Mitt senaste pass, den 21:a sprang jag utan någon mp3.

Detta var första gången men inte sista.

Jag trodde det skulle bli mycket jobbigare, men faktum var att det inte gjorde någon som helst skillnad. Det var inte tråkigt att springa och jag hade bättre koll på trafiken och slapp skrämmas av vansinniga mopeder som kommer upp bakom.

Pelles tapetserarverkstad!

Detta inlägga har ingenting med löpning att göra!

Pelles tapetserarverkstad heter ett företag som gör ritkgit trevliga möbler!

Titta och njut!

http://www.ptv.se/

29 km...

Denna sträcka skall tillryggaläggas innan Maran (29 km)

Det kunde ju vara lite skönt om jag fixade detta redan i höst.

Kollegan i andra änden har lovat att jag ska få låna bastun när jag kommer fram!

Löparknä?

Det är nog bara att inse att jag drabbats av det välkända begreppet inom löpning, Löparknä.

Igår kände jag mig ganska stark när jag sprang milen.

Idag är det inte lika kul.

Trappstegen ner från sovrummet är en pina.

För några veckor sedan köpte jag nya skor, jag tror att det är dessa som är en bidragande faktor. Kanske springer jag lite för ofta för att vara nybörjare (som jag nog faktiskt är).

Det är väl egentligen bara vila som gäller, men jag måste nog stretcha bättre än vad jag gör nu.

På bilden ovan visar Malin Ewerlöf hur man ska stretcha ut den långa muskeln som går från höften ner till knäts utsida.

Jag har testa denna men inte f*n stramar det på utsidan av låret??

Den översta bildens stretchövningar har jag inte testat ännu.

Känns bra!

Det blev lite längre än jag tänkt mig.
Men blir man kallad tjock så lär man ju ta i lite extra ;-)
Efter att läst om "Löparknä" på jogg.se testade jag att knyta skorna lite hårdare för att få lite mer stabilitet. Vi får se imorrn bitti om det funkade.

Sträcka: 9,93 km
Tid: 0:52:46
Snittpuls: 168
Maxpuls: 177
Kcal: 793
min/km: 5:19

Fet?

Idag kom vår alldeles specielle elev in på kontoret.

Mannen som är pensionerad doktor i kirurgi från Baku skriver på sina memoarer hos oss.

Vi brukar hjälpa honom med de tekniska bitarna såsom inloggning (ja vi kan hans lösen), öppna Word och att spara på ett usb-minne.

Innan vi gjorde detta så skrev han tio a4-sidor med text, glömde spara och stängde sedan av datorn. 18 GÅNGER!!!!

Nu går det bättre, med lite hjälp. Han är dessutom väldigt sympatisk.

Nåja... Han kom in till kontoret idag och vi utdelade diverse artigheter som vi brukade göra.

Plötsligt säger han något i stil med:

- Mattias, du tjock, ja?

- Nää jag är väl inte tjock?? (hans svenska är inte så bra och kanske hade jag hört fel)

- Jo Mattias, do mage (och så gestikulerade han med armarna framför sin egen rätt korpulente figur)

- Nää... jag springer en del nu, och jag var väl inte tjock förut heller? (Nu ett något förnärmat tonläge)

- Mattias! du tjock springer?

- Eeh... Ja jag jag ska springa STOCKHOLM MARATON (högt och tydligt så att han ska förstå att jag är en sportig kille)

- Aah.... 40 kilometer?

- Ja det är ungefär 4 mil

- Aah... 40 kilometer

- Ja det är 40 kilometer

och så där höll vi på några svängar till innan jag lyckades styra in samtalet på hans bok istället.

Nu är ju frågan:

1. Är jag tjock?

2. Skojade han?

3. Är jag för smal? Han kanske menade att jag var tjockare förut?

Svar: Var lade jag mp3:n och löparstrumporna nu då?

PÄJN!!!

Aj gat päjn in maj läggs!!

Happy Hedlin!

Efter fyra dags med vila från löpningen så kändes det redan som jag blivit lite försoffad.

Hela veckan har egentligen varit skit.

Det började i tisdags morse när snickaren totaldissade min egenhändigt ihopsatta limträbalk jag var så stolt över. Ca 5000:- fattigare kommer jag att bli. En utgift jag INTE räknat med.

Nästa smäll var när telefonen ringde igår.

- Hej, vi skulle lämna av en granitskiva hos dig.

- Ja, va kul!

- Kan vi bara lämna den på uppfarten?

- Nä den ska ju bäras in?

- Nej nej, sånt gör inte vi... (Sa han surt)

- Jag har betalat för detta (sa jag och trodde att det skulle lösa sig)

- Nä, det där får du ta med kvik. Vi gör inte såna grejer.

Idag fick jag iaf bänkskivorna avställda i carporten.

Känns ju lite sådär att ha nästan 30 000:- stå öppet i carporten.

Iofs så vägen de ju över 300 kg så det är väl inte så lätt att knycka dem.

Nåja... veckan har ju varit lite sådär som sagt.

När jag kom hem så damp jag ner med en stor suck i soffan.

Startade datorn, läste några bloggar, spelade lite schack och besvarade några mail.

Kvällen hade nog fortsatt så om jag inte tagit mig i kragen.

Nåja, jag masade mig ut till startplatsen utan den minsta aning om vilken runda jag skulle ta idag.

Jag värmde upp riktigt bra för en gång skull...

rundan blev längre och längre....

Tanken var att vika av vid Storkiosken, men jag kände mig så pass pigg, så det var bara att löpa vidare. nästa tanke var att springa kortaste vägen hem och strunta i Klackberg. När jag var vid Klackbergskorset kände jag mig fortfarande pigg.

Sagt och gjort, jag hade ingenting att förlora!

Jag sprang ner mot Klackberg trots att jag visste att backarna där är ganska jobbiga.

Magen spökade lite, men annars var det en helt underbar runda som slutade på 13,3 km.

Nästan lika långt som rundan från jobbet!

Sträcka: 13,3 km
Tid: 1:13:01
Snittpuls: 173
Maxpuls: 182

Kcal: 1154

min/km: 5:29

minuttiden ser ju väldigt bra ut jämfört med rundan från jobbet. men det är inte alls lika många och jobbiga backar här.

Pulsen sjunker!

Efter att sprungit två vändor hem från jobbet förra veckan, så har jag vilat hela helgen.

Vila är kanske inte rätta ordet, i fredags fick jag nya köket, så det har funnits att göra ändå.

Väldigt öm efter allt bärande på tunga kartonger och skruvande i de mest fantastiska positioner, så beslöt jag mig för att ta en lite lättare runda idag.

Värmen var rätt jobbig, men ändå inte så pass att jag inte stod ut och jag kände mig förhållandevis pigg. Pulsen ville dock inte riktigt komma upp i det normala och det kändes inte som jag hade någon riktig fart i benen. Kanske är det sviterna efter de två långa passen förra veckan?

När jag kom hem och lade in rundan på jogg.se såg jag att den trots allt var 6 km och att tiden blivit riktigt bra!

Undrar om det är de två långpassen som gjort att pulsen sjunkit??

Eller är det vilan över helgen som gjort susen?

Sträcka: 6 km

Tid: 0:31:23

Snittpuls: 167!

Maxpuls: 173

Kcal: 468
min/km: 5:13!

p.s. Ursäkta den groteska bilden...

Långa rundan igen!

Jag hade ju mina dubier om jag skulle springa eller inte idag.

Men när jag vaknade i morse och INTE hade ont någonstans så tänkte jag:

Ah va fan! jag tar samma runda som sist!

Sagt och gjort!

Jag jobbade (nåja) till klockan 13, tog på mig skorna, bröstbältet, de nyinköpta strumporna (Tack för tipset Jonas!) och den nyinköpta funktionströjan. Laddade empetren och gick ut för att värma upp. Det känns ju lite fjolligt att värma upp på en skolgård, men men...

Jag började lite lugnt, men ändå inte lika lugnt som förra gången. Nu var det ju trots allt inte lika stekhett ute.

Slingan är rätt tuff med många backar i början. Ja, det tar nästan aldrig slut faktiskt.

Men det gick rätt bra ändå, jag sprang med små nätta steg när det lutade som värst.

Ett litet knep som jag lärt mig är att sträcka på sig så mycket att det nästan ser ut som man blir dragen med ett snöre i uppförsluten. Då går det lite lättare.

Ett annat knep när det är mer normallut är att titta långt fram. Detta fungerar bra när man springer på ett bra underlag. Inte att rekomendera i skogen ;-)

Detta kanske är självklarheter för er vana löpare. Men för mig är det en revolution!

Sträcka: 13,52 km

Tid: 1:19:39

Snittpuls: 170

Maxpuls: 179

Kcal: 1263

min/km: 5:53

Jag sänkte alltså tiden med över 6 minuter!

Jag är supernöjd!

Imorrn smäller det.... kanske

I morgon smäller det! Kanske....
I englihet med min praxis så ska jag springa dag 1, vila dag 2 och 3 för att fortsätta så om och om igen.
Men kanske ska jag för en gång skull vara lite listig och en extra dag vila?
Äh va 17, jag springer!





tror jag....

Ujujuj....

Riktiga värstingbackar och en värme över 30 grader.
Det var tufft kan jag säga!
Men nu är det gjort och det var säkert inte sista gången.

Sträcka: 13,52 km
Tid: 1:25:59
Snittpuls: 165
Maxpuls: 174
Kcal: 1263
min/km: 6:22

Varmt!

Jonas http://marathondagboken.blogspot.com/ Mattisson gjorde mig uppmärksam på att det ska bli varmt imorrn.
Jag ska alltså springa det längsta jag någonsin sprungit imorrn.
Hur i hela ****** ska det gå till??
Till råga på allt så är det många backar....
Hur i hela ****** ska det gå till??

På måndag, på måndag

På måndag ska jag få skjuts till jobbet.

Jag ska jobba hela långa dagen (nåja det är rätt lugnt just nu, så jag slutar nog runt 14)

Efter jobbet ska jag knyta på mig löparskorna och springa hem.

Till saken hör att det är ca 13,52 km hem.

Och väldigt många backar

Och motvind

Och kanske regn

Hagel kanske?

Skitsamma, springa ska jag!

Chickenlegs!

Inget regn, men benen gör ont satan!

Konditionen är det inga som helst problem med, det är benen som inte hänger med.

Sträcka: 7,21 km
Tid: 0:38:54
Snittpuls: 168
Maxpuls: 187 (Tror inte jag fick upp pulsen så pass, pulsmätaren måste visat fel)
Kcal: 587

min/km: 5:24
Snitthastighet: 11,09 km/h

Det regnar!

När man äntligen laddat klart inför en 12 kilometare så börjar det regna :-(
Jaja... Det är väl bara att bita ihop...
Återkommer om någon timme med resultat.
Faktum är att det är klokt att inte alltid springa i perfekta förhållanden.
Lite regn har ingen dött av. Men om det blir 30 grader varmt och sol på maran så blir jag lite orolig. Det är ingen höjdare. Måste träna när det är varmt...
Men nu är det regn som gäller. Yippie! (eller nåt...)

roddfolk

Citat från http://www.fagersta.se/

"Fagerstas kommunstyrelse utmanade kollegorna i Smedjebacken på kyrkroddstävling under Söderbärkemöljan 28 juli. Kyrkbåtarna, inkl styrman, ordnades via Söderbärke kyrkoråds försorg från Hallstahammars finska förening och efter salut av hemvärnet kunde roddkampen börja på Barkens vilda vågor.Utgången var länge oviss med ett visst försteg för Smedjebacken som ju hade favören av hemmaplan, men på den sista tredjedelen kom Fagerstalaget starkt och gick till slut segrande i mål med en dryg båtlängd.Tolv roddare sträckte sina stumnande armar mot skyn och mottog en stund senare det fina priset och diplom - samt blev utmanade om revansch nästa år av Smedjebackens kommunalråd Leif Nilsson."

Träningsmusik

När man springer så är det rätt skönt att ha lite musik.

Många säger att det går bättre utan, men jag vill inte höra hur mycket jag flåsar.

Just nu har jag The Ark, Snook, Timbuktu, Petter, Sahara hotnights och Jerry Williams i mp3:n.Rätt konstig blandning kan tyckas men det funkar för mig.

Jerry Williams kanske låter lite mossigt men det är helt rätt takt i den musiken för mig!

Den absolut bästa konsert jag sett är Jerry Williams i Rättviksparken.

Kommer aldrig att glömma den!

och då är jag vare sig raggare eller över 60 år...

Den snubben kan rocka!

Uppladdning

Gårdagens uppladdning inför 12 kilometersrundan.

Funkade kanon!

Ska det va så här?

Ska man behöva bli så här bara för att man rott ett par km?
Pinsamt...