Bakslag

Igår söndag tänkte jag att den fina formen från blodomloppet skulle hålla i sig.

Med raska och pigga steg gick jag till startplatsen för att sedan värma upp och ge mig ut.

Redan den första kilometern var jobbig. Men det brukar ju vara lite drygt i början.

Efter ca 5 km högg det till i baksidan/sidan av knät.

Det var bara att börja gå.

Jag gick kanske en kilomter sedan tröttnade jag och började småspringa lite.

Det kändes trots allt ganska bra och jag tog ut steget lite.

Nu började jag få upp farten igen och jag landade på en minuttid på 5,28 vilket jag är väldigt nöjd med.

Idag har det faktiskt inte gjort ont alls!
Men jag ska nog vänta någon dag med att springa iaf.

Jag är sååå nyfiken på att se om jag fått upp ett högre tempo sedan blodomloppet.
Det verkar ju faktiskt så!