Nåja....

Nåja, nu är det gjort.
Kändes väl inte fullt så hemskt som jag trodde.
Började med en väldigt kort runda för säkerhets skull.
Minuttiden var väl inget att skryta med.
Det känns ändå rätt så bra att jag över huvud taget tog mig ut!

Sträcka: 3,37 km
Tid: 0:19:04
Snittpuls: 179
Maxpuls: 187
Kcal: 314
Min/km: 5,39

Nu är det dags igen!

Det började med blodgivning.
Strax efter insjuknar jag i en benhård förkylning som inte gav med sig så lätt.
Nu är jag pigg igen och ska för första gången sedan 11:e september ge mig ut på en löptur.
Hur ska det gå då?
Ja, jag vet faktiskt inte. Jag kommer inte springa så långt och jag ska inte förta mig heller.
Jag får helt enkelt se hur det går....

Bowling förstör min karriär!

Tidigt i våras kom jag till insikt.

Det var smärtsamt, men jag insåg där och då, att jag aldrig kommer bli bowlingvärldsmästare.

i söndags spelade jag tre rundor iaf...

Det var inte kul...

Det gjorde ont...

Idag tänkte jag springa en liten runda. Detta gick inte alls.

Benhinnor och vader brände som eld.

Inte ens värt att kommentera då jag blev tvungen att gå halva sträckan...

Vi tar nya tag om några dagar!

Träning efter blodgivning

I torsdags lämnade jag blod för första gången.
Systern sa att det skulle ta flera veckor innan kroppen återhämtade sig.
Detta oroade mig en smula men jag tuggade mina järntabletter och hoppades på det bästa.
Idag, lördag vaknade jag kl 7 för att studsa upp, på med kläder, äta frukost och sedan ge mig ut på den 7,21 km långa rundan.

Sträcka: 7,21 km
Tid: 0:39:17
Snittpuls: 176
Maxpuls: 184
Kcal: 635

En klart sämre tid än sist, men nu var det tidigare på dagen, regn och de sämre skorna.
Så kanske är det inte så väldigt stor skillnad ändå?
Använde de gamla skorna och även knäskyddet.

Kändes bra

Idag kändes bra!

Lite ont i vaderna men det är ingenting mot att ha smärtor i knät.

Samma minuttid som på blodomloppet!

Sträcka: 7,21 km
Tid: 0:36:48
Snittpuls: 175

Maxpuls: 181
Kcal: 591
min/km: 5:06

Bakslag

Igår söndag tänkte jag att den fina formen från blodomloppet skulle hålla i sig.

Med raska och pigga steg gick jag till startplatsen för att sedan värma upp och ge mig ut.

Redan den första kilometern var jobbig. Men det brukar ju vara lite drygt i början.

Efter ca 5 km högg det till i baksidan/sidan av knät.

Det var bara att börja gå.

Jag gick kanske en kilomter sedan tröttnade jag och började småspringa lite.

Det kändes trots allt ganska bra och jag tog ut steget lite.

Nu började jag få upp farten igen och jag landade på en minuttid på 5,28 vilket jag är väldigt nöjd med.

Idag har det faktiskt inte gjort ont alls!
Men jag ska nog vänta någon dag med att springa iaf.

Jag är sååå nyfiken på att se om jag fått upp ett högre tempo sedan blodomloppet.
Det verkar ju faktiskt så!

Hmm...

De har alltså sprungit S:t Eriksloppet utan mig idag.
Hmm...