lördag 31 maj 2008

Stockholm Marathon


Stockholm Marathon dubbla distansen mot Göteborgsvarvet men bara hälften så roligt.

Ja det är min åsikt. Stockholmarna var inte alls lika glada, spralliga och tjoiga som göteborgargna.
Banan var inte heller lika fin.
Nåja... Jag seedade upp mig till startgrupp D för att försöka springa på eller helst, under fyra timmar.
När jag står i startfållan finns det inte en möjlighet att värma upp, vi stod som packade sillar!
Det fick bli en rullande uppvärmning där den första kilometern skulle gå i lugn takt.
Värmen var tryckande ska jag också tillägga.

När vi väl började så kände jag mig ändå väldigt pigg och fräsch. Jag hade sikte på killen som skulle springa på 3.45 och bestämde mig för att försöka haka på honom.
Det fina med maran är att de har "harar" som springer med flaggor mräkta med den sluttiden de kommer att få. detta brukar tydligen stämma väldigt bra.
Sagt och gjort, jag följde med 3.45-gruppen och det flöt på bra.

Efter 5 kilometer så börjar dock värmen och det något för häga tempot göra sig påminnt och jag bestämmer mig för att lugna ner mig och släppa iväg dem.
Allt flyter på bra trots värmen men strax innan halva loppet har gått så börjar lårmuskeln på vänster sida att krampa.
Jag har inget val, jag måste stanna och då krampar den ännu mer!
Jag går en liten stund och jag känner att det börjar släppa, så jag börjar springa lite igen.
Då börjar bägge vadmusklerna att krampa, och det är inte lite heller!
Jag kan inte ta ett steg!
Alltså stannar jag igen och frågar närmsta vakt var det finns något sjukvårdstält.
- det är en och en halv kilometer dit, får jag till svar.
Jag måste alltså försöka massera ut det själv.
Detta lyckas och jag kan fortsätta springa.
Det här pågår resten av tiden och på sista milen kan jag bara springa korta sträckor innan jag måste massera.

Tiden blev som du säkert förstår därefter.

Nåja, nu är det gjort och kanske kanske ska jag ställa upp igen så att jag kan putsa tiden lite. Jag vill väldigt gärna komma under fyra timmar och det borde inte vara någon omöjligthet med rätt förutsättningar.
Men då ska jag ha många fler och längre sträckor i kroppen. Det håller inte att springa ett enda längre pass för att få en bra tid.


Namn: Stockholm Marathon
Distans: 42,195 km
Tid: 04:45:43
Snitt: 6:46 min/km
Snittpuls: 165
Maxpuls: 180
Skor: Asics GT-2120
Plats: 7986

5 kommentarer:

Anonym sa...

Bra gjort trots kramp! Du genomförde loppet ändå och de måste ju ses som en prestation!

Puma sa...

ja jäkla skitskador som dyker upp!! jag tänker då inte springa genom fler duschar... starkt av dig att fortsätta hela vägen iaf!!

Motionären sa...

Det tycker jag är en imponerande tid om du gick sista fjärdedelen av loppet.

Anonym sa...

Du är ju sörmlänning. Alla från sörmland tycker illa om stockholm, det hör till på något sätt. Kusinen från landet ska tycka illa om släkten i stockholm.

MoorFlax sa...

Nä jag är allt från Västmanland men väldigt nära Dalarna.
Har inget emot 08:or.